Jag pratade med Sharon om att testa Skype mellan Malaysia och Sverige men hon kunde installera sånt på jobbet. Hon sa att hon hade testat att köra Skype mot USA förut och att det inte hade varit några problem. Då borde det funka bra mot Sverige också.
Jag och brorsan testade Skype igår för att se vad det är för kvalitet på ljud och bild. Ljudet vad oklanderligt men när han slog på sin webcam så började det brusa enormt mycket i mina hörlurar. När bara jag körde så var det inga problem, undrar om han har för lite bandbredd ut?
Så inom Sverige (90 mil) så är det bra, frågan är hur bra det är till Malaysia? Jag ska be Sharon ladda hem Skype så vi kan testa det litegrann.
Jag mailade till vårat hotell som vi kommer att bo på första månaden och frågade vad det är för rum. De svarade att det var ett Superior Room with Seaview. Niiiiice...
Superior i det här fallet betyder nog Standard, men havsutsikt låter mycket trevligt. Hotellet ligger ju 20m från stranden dessutom.
Jag roade mig med att räkna hur många dagar det är kvar till flytten - 55 dagar. Låter mycket, men jag jobbar bara nästa vecka sen är jag (i princip) ledig tills vi åker, och vi alla vet hur fort semestrar brukar svischa förbi.
I helgen blir det en hel del packa, jag har jour så det är inga resor planerade, dåligt väder rapporterat = Packning.
Fick ett till email från svensken som bor i TB. Lite utdrag ur hans email. (Hoppas han tycker det är OK...) Det han skriver är svar på mina frågor.
Jag kollade med Sharon om min budget som jag gjort upp. Hon sa att den var lite i överkant men annars bra.
Condo - 3500:-
El - 300:-
ADSL - 150:-
Mat - 2500:-
Mobil - 200:-
Tvätt/städning - 400:- (?)
Bil - ?
Övrigt - ?
Bättre att den är i överkant, för jag tror ändå att det tillkommer fler saker även om Sharon inte kunde komma på något. I Condopriset så ingår ServiceCharge och försäkring.
Första månaden som vi bor på hotell blir ju lite dyrare förstås.
Vi fick ett email fårn en kille/man/gubbe som bodde i Tanjung Bungah och som bott i Penang i 11 år! Väldigt intressant! Jag hoppas att han är villig att svara på frågor...
Han sa att vi nog måste köpa en bil för att kunna leva normalt i Penang.
Nackdel - Det är dyrare att köpa bil i Penang än i Sverige.
Fördel - Det är bra andrahandsvärde så vi får kanske tillbaka pengarna.
Nackdel - De kör på fel sida av vägen!
Fördel - det är väldigt billigt att äga bil där. (skatt/försäkring/bensin)
Vi får se, Sharon sa att det kan vara lite svårt att köra bil om man är ovan och att man kan få tag på en "privat" taxichaufför som man kan göra upp ett fast, bra pris med.
Jag vet inte hur många gånger jag har hört myndigheter säga det till mig angående våran flytt. :-)
Senast var det Försäkringskassan. Jag ringde ju för några veckor sedan och frågade om vi kommer att få barnbidrag under tiden vi är i Malaysia. Enligt FK så får man inget barnbidrag från dag 1 om man har tänkt vara utanför EU mer än 6 månader. Dvs. vi skulle alltså inte få något barnbidrag efter juli. Jag tyckte att det var knäppt och ringde till FK och förklarade min situation, och idag när jag ringde för att kolla hur det gick så sa de att "...detta är ett specialfall som vi inte kan fatta ett beslut om på regional nivå. Detta måste upp på riksnivå för att beslutas."
Det ska tydligen diskuteras nästa vecka så vi får ge oss till tåls en vecka till.
Varför skulle vi inte få bidraget...?
Jag har kollat med Fettes Park Baptist Church nu som har ett eget Kindy varje dag mellan 9.00-12.00. Men det är bara med lektioner, de lär sig matte, Bahasa Malay, biologi och annat. Det är förmodligen på en väldigt låg nivå, men det är ju ändå ett krav att man kan engelska så att man kan förstå lärarna.
Alla barn i Malaysia börjar ju ha lektioner när de är 4 eller 5 år. Alternativet är då att det är några fler familjer som inte har sina barn på Kindy, exempelvis expats. Även om barnen inte förstår varandra i allt så kan de säkerligen leka tillsammans och lära sig engelska på det sättet. Allt detta får ge sig när vi kommer ner, vi har ju ingen panik med att få in barnen på något organiserat direkt. I "värsta" fall så har de ju alltid varandra.
Idag var vi iväg till Läkargruppen för att ta sprutorna inför resan. Jag fick tre st, flickorna två var och Anna bara en. Vi måste dessutom tillbaka nästa vecka för att ta några till. Priset för "kalaset" blev en liten överraskning, 2600:- för den här gången och nästa vecka ytterligare en slant. Nåväl, man vill väl inte snåla in på sådana saker.
Flickorna var väldigt duktiga, de satt helt tysta hela tiden när de fick sprutorna. Anna däremot var lite kinkig. ;-)
Nu har jag fått kontakt med tre personer i Fettes Park kyrkan. En som jobbar med kindergarten. Hon svarade i förra veckan på mina frågor om deras kindy. Hon sa att de lär ut matte, biologi, bahasa malay, m.m... Jag blev lite rädd och skrev att våra barn bara är 4 och 5 år och att vi bara vill ha ett dagis utan lektioner. Hon har inte svarat än om de har det.
I de där länderna så börjar de ju toktidigt med riktiga lektioner, det blir ju alldeles för jobbigt för våra flickor när de inte ens förstår vad de säger. Att leka med andra barn trots att de inte ännu kan engelska ska nog gå bra. Speciellt Jossan är ju så kavat så hon tar nog med sig Julia in i lekarna med de andra barnen.
Det händer inte så mycket nu. Jag har den senaste tiden sagt upp alla abonnemang och medlemsskap som kostar, och nästa vecka ska vi ta erfoderliga sprutor.
Annars så räknar vi bara dagarna och packar lite.
