Bilen trasig igen (Anna skriver)

Bilen har varit lite knasig på morgonen när man ska köra iväg, men bara den kommit igång har det blivit bättre. Så var dock inte fallet i förrgår när vi skulle till min kompis Shannon. Bilen var värre än vanligt och stannade hela tiden, men jag var optimist att det ska gå, det blir bättre. Bara jag kommer till verkstan blir det bra. Jag kom nästan fram. Vid det sista rödljuset 300 meter innan verkstan stannade bilen, längst bort i det högra körfältet. Jag var tvungen att själv flytta på bilen 3 filer för att komma till väggrenen , då blev det uppförbacke och då orkade jag inte mer. Då kom det en snäll man och hjälpte mig att putta, han sjutsade även mig och barnen till verkstan. 300 meter är långt i 30 graders värme med 2 barn.
Under tiden då de åkte iväg och kollade bilen så var det en tjej som åkte iväg och köpte leksaker till barnen. Sen kom de och sa att det skulle dröja en timme till, vill du bli skjutsad till Gurney Plaza? Kan jag väl sa jag. Sen hämtade de oss när vi ätit lunch. De konstaterade att våra däck är blanka och att vår aircondition läcker, därför måste vi fylla på hela tiden. Ja, det är inte riktigt samma service i Sverige.

Bra att bilen funkar för vi har jour. Ja, vi ska ta hand om Shannon och Jasons barn när de ska in till BB. Det blir spännande. Men den 21 mars kommer hennes föräldrar och då tar dom över.

KROCK!

Så har det då hänt, jag har krockat med en motorcyklist.

Vi hade barnvakt och var med Ulla i Georgetown och skulle leta reda på en sevärdhet, när vi kör på Love lane väldigt sakta. Plötsligt dyker det upp en motorcykel från vänster och kör bara rakt fram. Jag tvärbromsar och står nästan helt stilla när han dunsar in i bilen längst fram till vänster. Han hade inte stannat för stoppskylten.

Det gick inte så fort för honom heller men jag trodde först att han hade klämt benet mellan MC:n och bilen men han satt kvar utan att grimasera. Jag gick ut till honom och det kom folk som skulle hjälpa till. Hojen hade fastnat i bilen så det tog ett tag att få loss den. Snubben som körde på mig kom fram till mig och tog mig i hand och bad om ursäkt flera gånger och sa att det var hans fel och att han skulle betala. Grejen var att han såg inte riktigt kry ut, han hade nog lite kemikalier i blodet gissar jag. Anna tog registreringsnumret på MC:n under tiden.

Folket omkring sa att jag måste flytta bilen eftersom det blev lång kö, så jag pekade att jag skulle ställa bilen åt sidan. När jag kom tillbaka så var snubben borta. Jag pratade med några vittnen som alla var överens om att det var snubbens fel och de ritade upp gatorna och hur det hade gått till.

Sen släppte jag av Anna och Ulla, ringde till Koo, hämtade honom och åkte till polisen för att rapportera. Vad jag förstår så om man inte lämnar in en rapport inom 24 timmar men den andre gör det så blir man automatiskt skyldig till olyckan. Så det är förstås viktigt att göra det.

Polisen lyssnade på mig, tog emot min rapport och fotade bilen. Sen sa han att jag kunde åka hem.
- Jaha, och vad händer nu? sa jag.
- Ehh, det finns många motorcyklar i Penang, vi kan inte hitta honom.
- Men är inte regnumret kopplat till ett namn?
- ...joo...det är det ju.
- Ringer ni mig när ni har hittat honom?
- mmm...det kan jag göra.

Så med den fasta förvissningen om att detta ska vara löst och ordnat med polisen och försäkringbolaget inom kort så åkte jag därifrån. (OBS! ironi)

Nä, det är nog lika bra att inte ha någon mer kontakt med den snubben om han är en knarkare. Det är nog inte så dyrt att fixa här heller. Och som sagt, huvudsaken är ju att vi har gjort anmälan. Så nu vet vi hur det funkar.

Bilen igen

Igår när vi parkerade vid kyrkan så dog bilen. Jag fick hjälp av Brian att få igång den men när vi körde till en verkstad så stannade den halvvägs. Brian kom och skjutsade mig istället. I Malaysia så kan man få en kille som åker iväg till bilen som stannat, stoppar in ett nytt batteri, gör lite tester och mäter, konstaterar att generatorn är paj, guidar mig till verkstan, de kör iväg till något ställe för att få tag på en ny generator, byter ut den på 1½ timme och kör den sen till mig. Allt detta arbete inkl. ny generator och batteri kostade 600:-, och ja, det var ju på en söndag. Nästan som i Sverige? Hur som helst så blir det nog inte någon fler Malaysisk bil efter det här.

Jag och Anna funderade på om man inte skulle kolla med Vägverket om vi kunde få en ny bokstav i våra körkort för att vi har kört ett år i Malaysia. Någon bokstav borde det väl vara värt?

Glasögon och bilvägar

Igår hade jag och Anna barnvakt ett par timmar så vi åkte in till stan. Jag kollade på glasögon, mina är ganska repiga och jag har inte trivts så bra med dem. I Sverige så tittade jag på ett par med tunn båge och extra tunna glas med UV-skydd, repskydd och sånt. De kostade 5000:- med allt det. Jag tänkte att det skulle kunna gå att hitta billigare här. Jag tittade på en massa olika bågar och hittade två par snygga som liknade de som jag hittade i Sverige. Jag frågade vad de skulle kosta. Han sa att de kostade 188 ringgit dvs 376:-. Ok, det var billigt sa jag, och vad kostar glasen? Ehh, jag förstår inte sa han. Efter ett tag kom jag fram till att 188 ringgit är alltså för både bågen OCH glasen!!! Och det var de dyrare bågarna, de som jag tittade på först och där jag hittade några fina kostade båge och glasögon 138 ringgit... Sjukt billigt. Synundersökning (med allmänt hälsotest!?) ingick förstås i priset. Jag köpte två glasögon och la till extra för att få riktigt bra glas i båda.

Anna ska köpa ett par också, och jag lär nog köpa ett par till innan vi åker hem.

En lite kul grej som vi lärde oss efter några månader här måste jag berätta. De flesta gator här börjar med "Jalan..." vilket betyder "gata" "Penang street" heter alltså "Jalan Pinang" på bahasa. När vi har kört på olika ställen så har vi sett en skylt som har pekat mot "Jalan Sehala" och då har vi förstått ungefär var vi har varit för den har vi vetat var den är. Men vi har tyckt att pilarna har pekat lite konstigt, det har känts som att de pekar åt lite olika håll. Men det har hjälpt oss att hitta lite bättre i alla fall. Tyckte vi.

Vi började misstänka att det där inte riktigt stämde efter ett tag. Innan jul var jag iväg till en turistattraktion och på en skylt såg jag "Sehala - One Way"...

Summering av första halvan

Så är det då dags att summera första halvan av vårt Malaysiaäventyr. Tiden går fort och vi har snart varit här i fem månader vilket är lite drygt halva tiden.

Första veckorna hade jag, Kenneth, det svårast med omställningen. Främst med maten, magen la av totalt och jag hade väldigt svårt att äta under andra veckan. det beror förmodligen på att vi gick till samma ställe varje dag eftersom vi inte hade någon bil då. Vi bodde ju dessutom på hotell första veckorna vilket INTE var kul. Hotellet var lite sådär, det var musik på nätterna och vi bodde alla fyra i ett rum. Anna sa då att hon var såå lycklig men efteråt så har det kommit fram att hon hade lite svårt hon också... Barnen tyckte allt var kul.

När vi fick flytta till vårt underbara condo så vände allt. Mer plats, finare, vi köpte bil, vi lärde känna nya vänner, jag kom igång och började plugga, jättebra pool, gym, vi åkte till massa olika restauranger med bilen, vi hittade bra affärer att handla mat i, osv. Sen dess har vi älskat att bo här.

Resan till Thailand är ju ett litet speciellt kapitel, men nu såhär i efterhand så är det mer ett roligt minne med allt som hände runtomkring. Smärtan jag gick igenom var inte det minsta rolig däremot.

Josefine har haft lite problem här. Hon saknar Örebro ganska mycket men det märks bara när hon är trött/ledsen. Mest av allt saknar hon Jonte förstås och det var riktigt kul för oss all när han dök upp här innan jul. Vi hade så trevligt under hans vistelse här. Jag och Jonte spelade tennis och lekte i största allmänhet, barnen och han badade, Anna och han pratade och åkte ut en del tillsammans.

Nu är det en månad till min syster Ulla kommer hit och är här i mer än tre veckor vilket vi alla ser framemot. Svårt att avgöra vem som längtar mest. Det som känns lite vemodigt är att när hon åker hem så är det väldigt lite tid kvar här. Vi har börjat räkna med att åka hem i början på maj för att jag ska hinna vara på Komvux och göra en del grupparbeten och innan det ska vi försöka hinna med en tid i Uppsala.

Angående plugget så har det gått bra och varit roligare än jag trodde och jag hade ändå höga förväntningar. Alla borde läsa samhällskunskapboken och historiaboken, det är många aha!-upplevelser där. Nästa vecka börjar B-kurserna och jag har fått betyg i alla A-kurser förutom historia som jag förmodligen får på fredag. Hittills så har jag MVG i alla ämnen (sv,en,samh) så det funkar att läsa på andra sidan jordklotet för de som funderar på det.

Slutligen så fyllde Anna år i måndags och har fått många gratulationer från alla hemifrån Sverige. Tack för dessa!

Nu ska jag posta lite bilder från senaste tiden.

Ett äventyr med bilen

Igår när jag och Anna var på väg hem så stannade bilen precis när vi hade kommit upp till de krokiga vägarna innan vårat condo. Det verkar som att just den här modellen behöver bensin för att gå riktigt bra. Just innan bilen slutade rulla så kom jag till en uppfart till ett supervräkigt hus så jag kunde svänga in lite. Tur det för det var precis i en kurva och de kör ganska fort där.

Anna gick hem för vi hade barnvakt hemma med barnen. Jag gick ur bilen och ringde till en kompis i kyrkan, Ban Aik. Han hade förut sagt att jag skulle ringa till honom om jag behövde hjälp med någonting. Jag förklarade vad som hade hänt och han sa att han skulle fixa det på en gång, det var bara det att han var i Kuala Lumpur just nu. Men han ringde till en kompis till honom som skulle fixa det.

Under tiden som jag väntade på honom så kom förstås ägaren av huset hem. Han kom med taxi så jag vinkade bryskt bort dem eftersom jag inte ville ha någon taxi. Men sen insåg jag att han skulle upp till huset så jag fick lägga i en växel och använda startmotorn för att komma undan. Efter ett tag kom ägaren ner och frågade om jag behövde hjälp. Han var en amerikan som nog var ganska tät, hans kläder såg inte ut att ha varit köpta på marknaden direkt och huset var väldigt flådigt. Jag sa att en kompis skulle komma snart så han gick upp igen och stängde den enorma porten.

När jag stod där så hörde jag något prassla ovanför huvudet. Jag stod under ett träd så jag tittade upp men såg ingenting. Sen prasslade det igen och jag tittade upp. Då var det någonting som skymtade bakom grenen, sen hoppade en apa fram och tittade på mig. Han hoppade sen iväg ut på den yttersta grenen som var ovanför den stora vägen. Jag förstod att apgalningen hade tänkt hoppa över till trädet som stod på andra sidan gatan! Det var ju långt mellan så jag beredde mig på att se en apa dö. Han hoppade och på något sätt så lyckades han med ena handen få tag på en liten kvist på det andra trädet och slungade sig iväg in bland grenarna. Imponerande. Sen satte han sig och retade några hundar som stod nedanför.

Kompisen kom efter ett tag och hade med sig en liten dunk med bensin. Jag hällde i allt och prövade starta. Den startade inte oavsett hur mycket jag än pumpade. Jag sa att det nog var för att bilen stod snett så jag la i ettan igen och skuttade ner på vägen, lite spännande var det allt. Bilen startade inte där heller...förrän på 12:e försöket. Sen sa jag att han skulle hänga med till banken så att han skulle få pengar till bensinen och för att han hjälpte mig. Han skrattade bara, klappade mig på axeln och sa att det var lugnt, jag kunde köpa en öl nån gång åt honom istället. Får väl se hur det blir med det.

Förkylning och SuperBilen! (K)

Nu har jag varit sjuk i flera dagar och sitter mest inne. Jag är riktigt seg i kroppen men jag tror att det vänder nu. Jag längtar ut i solen och värmen. Det har varit soligt och fint flera dagar så man vill gärna ut. Jag vill ju slå mer med de nya klubborna också förstås.

På måndag är det helgdag, de firar att Ramadan är slut nu. (äntligen) Det är ganska svårt att hitta mat (innan solen går ner) på food courtsen som vi brukar gå till. Malayerna blir lite trevligare nu när de får mat i magen också. :-)

På tisdag ska jag åka in med bilen till verkstan...igen. Den har funkat jättebra, riktigt bra Malaysiskt kvalitetsbygge! OK...det är väl några grejer som har pajjat. Typ Air-condition som i och för sig är ganska viktig här. Vindrutetorkarna funkar bara på intervall så när det regnar mycket så är det svårt att se någonting. OK, lysena funkar väl inte heller, vi kan inte vara ute för sent på kvällarna för då hittar vi inte hem. Hastighetsmätaren funkar ganska ofta. Fönsterhissarna funkar just nu väldigt bra, i varje fall på förarsidan. Ska man klaga lite så är väl stereon inte så mycket att ha eftersom man inte kan lyssna på radion om man inte tycker att det är ok med 95 % brus. Visst, det finns ju kassettbandspelare, synd bara att jag kastade mina sista kassettband för 10 år sedan.
Det som är lite lustigt med ljudanläggningen är ju också att när man stänger bagageluckan så flyger högtalarna iväg så man måste lägga tillbaka dem varje gång.
Kopplingen har de fixat så den tar riktigt bra nu, och att det ibland tar 500m innan man får in nästa växel är ju bara charmigt. Den stora slangen vid motorn som saknas sa de att man klarar sig utan. Och det tror jag också för bilen går som ett spjut!

Undrar vad som krävs för att få bli generalagent för Proton i Sverige?

Trafiken och Queensbay Mall

Igår var vi till sydöstra delen på ön för att titta på det nybyggda Queensbay Mall. Riktigt riktigt fint köpcenter. Men oj så fruktansvärt kallt därinne! Nästa gång så är det långbyxor och tröja som gäller - allvarligt.
Det var inte speciellt billigt, men det fanns en hel del att titta på. Som vanligt så är ju kläderna alltid billiga iaf. Jag hittade en golfaffär men det var lika dyrt som i Sverige. (Om man ska köpa nya stickor så ska de köpas från USA pga den svaga dollarn.)

Igår regnade det hela dagen och på kvällen blåste det storm. När det är dåligt väder så är det verkligen busigt.

När vi körde hem igår så var det rusningstrafik vilket inte var så smart av oss. En positiv sak var att jag fick lite extra träning i att köra i svåra förhållanden. Våra vindrutetorkare funkar bara på intervall just nu så jag såg lite dåligt. Plus att vi inte riktigt visste hur vi skulle köra plus att det var massor med bilar och MC som slogs om utrymmena.

Jag tycker att jag har blivit ganska duktig på att tränga mig in framför bilar nu. Jag har ju alltid varit väldigt försiktig i trafiken men nu tar jag för mig. :-)

Det som är bra är att trafikanterna visar hänsyn eller vad man ska kalla det. Om jag bara visar tydligt att nu byter jag fil även om det inte riktigt finns plats så släpps man in.

Långa naglar

Jag kommer inte ihåg om jag nämnt det förut någon gång men kinesiska killar här har nån eller några extremt långa naglar. Oftast så har de sparat ut ena lillfingernageln men ibland så har de flera långa naglar. Jag och Anna har väldigt svårt att titta på deras händer...uuuääähhh!

Idag har jag och Greger (och Jossan) varit iväg med bilen på lagning. Allt står de för. AirCon, torkarna, hastighetsmätaren, fönsterhissarna, ska vara fixat till imorgon.
Vi passade på att åka upp i Komtartornet när vi ändå väntade på att bilen skulle bli klar. det var 60 våningar att åka upp. Man såg riktigt långt in över fastlandet och upp till bergen. Inget för höjdrädda dock. Jag lägger upp lite bilder under "Resor-sidan". Bilderna är tagna med mobilen.

Rörmokaren skulle ha kommit idag kl 12.00, men när jag kollade upp så hade han inte tid utan kommer imorgon istället...

Hembesök

Igårkväll var vi hem till en amerikansk familj som vi lärt känna i församlingen. De är från Michigan men har bott i Penang de senaste fyra åren.
De har sju barn, varav sex är flickor...
Mycket trevlig familj och våra flickor hade väldigt roligt, de ville inte gå hem.

Brian och Cindy jobbar åt Wycliffe så de berättade lite om deras arbete. För er som inte vet så jobbar de med Bibel- och boköversättningar.

Jag träffade även ett annat par igår som undrade om vi ville träffas någon gång. Han är en av musikledarna i kyrkan. Det sa vi att vi gärna ville, vi får se när det blir.

Idag får Anna och barnen besök av en annan amerikansk kvinna och sina två barn. Dottern är i våra flickors ålder så det kan nog bli kul för dem.
Jag ska försöka åka iväg för att få bilen fixad.

Barnens dag

Idag har vi haft Barnens Dag här. Flickorna har fått bestämma allt. Vad vi ska göra, vad vi ska äta, vad vi ska köpa för leksaker till deras rum, m.m.
Vi köpte leksaker för en massa pengar, det hade vi lovat dem eftersom vi knappt tog med någonting. Massa pengar är ju med Malaysiska mått mätt förstås.

Imorse pajade AirCon i bilen när Anna var ute och körde, så tekniskt sett så är hon den som pajjade bilen, dvs det tas från hennes kassa. ;-)
Det var 'ganska' varmt att köra bil utan AirCon Pjouuhh!
Jag tror att de fixar bilen gratis...hoppas jag...kanske...

Pizza Hut och parkeringar

Ikväll drog vi iväg till Pizza Hut. Det var inte illa, även om ingen blev mätt. Vi får nog beställa dubbelt så mycket nästa gång. Jag och Anna tog indisk fyllning. Gott men lite märkligt.

För några dagar sedan så parkerade vi utanför en morning market och när vi kom ut så var det en lapp på vindrutan. Typiskt tänkte jag. Sen kom det fram en farbror och såg nog vad jag tänkte för han sa "No, no, you pay your parking now."
Det funkar alltså så att det är en snubbe som kollar alla bilar och sen kommer med biljett som man får betala, alternativt så betalar man i förväg till samma snubbe om man vet hur länge man ska vara. Det kostar RM0.90 för 1½ timme.

Jag börjar bli lite irriterad på en del MCs som kör mot körriktningen på sidan. Det har alltid varit indier, men det kanske är en tillfällighet. De riskerar verkligen livet på det sättet.

PenangFon ringde och sa att de ville installera fibern imorgon FM. Jag hoppas och tror att det ska fungera på en gång. Då slipper jag denna skakiga uppkoppling. Jag slipper dessutom stå upp och vinkla datorn för att få kontakt...

Oj, vilket liv!

Vi tappade vårat trådlösa nät i helgen så det blev inga uppdateringar av bloggen. Vad som har hänt i helgen är att vi har fått speglar, mikro, tvättmaskin och TV-kanaler.

Anna har övningskört en del och nyss var hon till ATM:en ensam så det börjar gå bra att köra för henne nu. Jag känner mig väldigt lugn i trafiken nu, jag har stor respekt fortfarande och kan inte sitta och tänka på en massa annat men det funkar bra.

Igår var vi på en liten utflykt med bilen så att Anna skulle få köra på lite lugnare gator och när vi svängde runt en krök i bergen så satt det en apa mitt på vägen. Den sprang iväg och klättrade upp i ett träd. Märklig syn måste jag säga.

För övrigt så börjar jag bli lite orolig för när vi ska hem...allvarligt. Vi trivs så bra här med värmen, badandet, en massa bra sportkanaler, jättefin lägenhet, trevliga människor, inga tider att passa, och allt annat.

Imorgon så börjar barnen simskola. Anna träffade ju ett par som jag berättade om förut, nu har vi träffat henne och Anna och barnen åker dit imorgon för första lektionen.

Idag har vi ätit hemmagjord pyttipanna och till middag pannkaka. Härligt gott! Vi hittade en affär (efter tips från Greger) som sålde hårdbröd. Jag har inte smakat än men jag hoppas att det är gott.

Köra bil i Malaysia

Nu har jag bockat av en till sak i min "Daredevil"-bok (fallskärmshoppning m.m.) Nu har jag kört högerstyrd malaysisk bil i malaysisk vänstertrafik! Det gick bra, inga skador på jungfruturen. Väldigt speciellt att växla med vänster hand, att ha hela bilen till vänster om dig, att blinka med höger hand, m.m.
När det gäller MC så måste man lita på att de har koll på bilarna bara man inte gör några plötsliga filbyten och håller sig i mitten av filen.

Igårkväll ringde Agent Lee och sa att vi får flytta in klockan 15.00 idag! Så härligt!

Jag har funderat ganska länge på ett litet "problem" och det är att vi inte har någon skrivare med oss hit. Det kan ju vara bra att ha när man ska skriva ut instruktioner från lärare m.m. Imorse så SMSade Greger och sa att han hade en USBskrivare över som jag kunde få låna... Jaha, så då har det ordnat sig också.

Igårkväll var jag ut med Greger och käkade på en liten indisk foodmarket. Jag tog Tandoori-kyckling med Naan-bröd. (tror jag...?) Och det var riktigt gott. Det leder ligan hittills. Han tipsade även om allt möjligt annat som kan vara bra att veta när man bor här.
Han berättade även om en mindre trevlig sak. [Farmor slutar läsa här] Han hade sett en ödla utanför sitt condo som var lika lång som en bil som spatserade uppför gatan och sen in i skogen. *gulp*

Inatt vaknade jag och mådde riktigt illa. Vet inte om det var att jag åt kycklingen med händerna eller den kalla såsen jag doppade brödet i men illa mådde jag. Sen tog jag en tablett för att få ordning på magen och 10 minuter senare var allt illamående borta. Märkligt. Kommer inte ihåg vad medicinen heter.

Nu flyttar vi alltså till condot om några timmar och tappar internetuppkoppling därmed. Jag vet inte hur lång tid det tar att få in det där men tidigast någon gång nästa vecka. Så räkna inte med så mycket från oss nu på ett tag. Jag ska se om jag får igång min mobil att skicka blogginlägg, jag bytte till ett 3G-abonnemang igår.

Bråda dagar

Nu är det mycket på gång. Idag har jag varit och köpt en bil! Greger hade ringt till sin taxikompis som lovade hänga med oss och titta på bil. Vi åkte till två olika ställen och tittade på flera olika bilar men det slutade med att jag köpte den första...
Det är en Proton Saga (tror jag..) Ett inhemskt märke. Inte nå vidare trevlig bil men ganska billig. Vi betalade RM10.000 för en -95:a. Skatten kostade typ RM70 och halvförsäkringen kostade drygt RM200 för ett år. Överkomligt, va? Bensinen kostar RM1,70. Importerade bilar kostar mucho här, de lägger på 50% skatt på priset tydligen. En ny Proton kostar RM25.000, förut så subventionerade staten dessa bilar för att folk skulle köpa egna märket.
Jag får väl lägga ut en bild på "skönheten" senare. Jag ska hämta den imorgon kväll.

Imorgon så ska vi äntligen få flytta till lägenheten! Agent Lee ska ringa mig ikväll och meddela när vi kan komma dit. de var tydligen färdiga med installtionen av Air-con och möbler, det enda som var kvar var städningen.
Anna har varit och köpt sängkläder medan jag köpte bil. Hon kom inte ihåg vad det var för färg i vårat sovrum så hon ringde mig och frågade...tss...som om jag skulle veta det?

Väldigt schysst av Greger att hjälpa till med bilinköpet, vi får bjuda honom på nån riktigt god mat som tack.

Idag har det varit kallt och regningt hela dagen. Bara 25 grader, så det var på gränsen att jag ville ta på mig långbyxor.

Hotellivet

Nu börjar vi få lite ordning på läggningen av barnen. Den ena av oss går ner och sätter sig med datorn och den andra lägger barnen. När barnen sover så ringer vi och ger klartecken och så tittar vi på ett par avsnitt av Vänner eller nåt. :-D


Tur att vi inte är på en enveckas-charter, då hade vi varit tvungna att åka hem idag...
Nu kom det en kindergarten till lobbyn, de ska bada verkar det som. Otroligt om det här kommer att funka, det är säkert 30 ungar och säkert inte många som kan simma. Den stora poolen bottnar inte nån av dem, och den lilla ryms de inte i. Ibland får man bara titta bort när man ser hur och vad de gör här. jag har ju berättat om motorcyklarna hur de kör, igår såg jag en familj på en motorcykel, mamma, pappa och två små barn. Dessutom så såg vi en liten pojke som lekte på en avsats här på hotellet. Han gick baklänges (hade nog nyss lärt sig gå) och tog sista steget 2mm från kanten. Jag och Anna höll på att bryta ihop och föräldrarna syntes inte till. Det var inte så högt men hade gjort illa sig ganska ordentligt om han hade fallit.

Nu kommer morgonduschen. Regnperiod är ju inte att det regnar hela tiden utan att det oftast är ganska molnigt men uppehåll, och så störtregnar det en eller två gånger per dygn. Faktiskt ganska skönt väder, lagom varmt när solen inte är framme.

De behandlar oss väldigt väl här på hotellet, man är verkligen kung. De skulle aldrig åka i samma hiss som en själv, står de och väntar på en och man kommer så går de inte på när den kommer utan tar nästa. Och så är de ju så trevliga, har jag sagt det?

Idag så ska vi åka hotellets gratisbuss till Island Plaza för att ta ut lite pengar och sen drar vi nog till Batu Ferringhi för att se hur det ser ut. Vanliga bussen kostar f.ö. RM2-3 för våran familj.

Jag ska leta efter bilar idag på nätet vi måste ju ha en direkt vi flyttar in. Har ingen aning vilken prisklass vi ska ha. Jag måste försöka få hjälp från någon i församlingen med köpet. Det löser sig garanterat.

Dag 3

Jag sitter i restaurangen nu samtidigt som flickorna är ute och badar med Anna. Igår hade vi en shoppingdag på Komtar Mall. Titta under Resor på vår hemsida där jag har lagt upp bilder från resan och från shoppingen.

Idag ska jag försöka få tag på någon agent för att hitta ett condo. Att bo på hotellet är ju inte kul, men det visste vi ju redan innan. Ett rum, en dubbelsäng med ett "täcke", en barnsäng, kallt rum, musik som spelar till 01.00. Julia har så svårt att somna på kvällarna som vanligt så hon ligger och pratar om allt möjligt och sjunger, osv.
Jag har ingen aning hur lång tid det kan ta att få flytta in i ett condo men vi hoppas att det går fort, det känns som att först då börjar det riktiga livet här.

Trafiken är inte så hemsk som jag trodde. Motorcyklisterna verkar ju ha en stark dödslängtan men bilarna kör ganska lugnt, och då menar jag inte jämfört med Sverige, utan med det jag hade hört innan. Hursomhelst så skulle det kännas som ett under om vi klarar av att köra bil här ett år utan att toucha någon. För er som är oroliga så kan jag säga att hastigheterna aldrig är så höga, det är för mycket trafik för det så om man skulle krocka så är det nog ingen större risk för personskador. Flickorna har suttit fastspända i alla taxis som vi har åkt i också.

Med mina 180cm så känner jag mig som Malaysias längsta man. Johan K, du skulle förmodligen bli erbjuden jobb på någon cirkus :-)

Maten är inte bara himmelsk, ibland är den lite svår, speciellt barnen har lite svårt att vänja sig med alla nya smaker. Ingenting smakar som i Sverige så det blir lite svårt för dom ibland, men när vi hittar sånt som de gillar så äter de som hästar.

Tanjung Bungah-svensken

Fick ett till email från svensken som bor i TB. Lite utdrag ur hans email. (Hoppas han tycker det är OK...) Det han skriver är svar på mina frågor.

• Vattnet här är mycket skitigare än i Tioman eller Perhentian. Det passerar en del större båtar här och jag tror att dom både drar upp dy samt skräpar ner. Det finns ingen sikt för att snorkla, men det är ganska enkelt och billigt att ta en båt ut till dyk och snorkel ställen. Vissa perioder är det maneter men större delen av året är det ok. Jag har bara haft problem med sandflugor på Langkawi.
  

• En hyfsad ettårs bil kostar cirka 5-10k ringgit. Jag rekommenderar ett lokalt märke eftersom importerad bilar är dyrare och svårare med service. Proton Saga är en fyrdörrars mellanklass bil. Service här är billigt ifall ni får något problem. En bra sak att tänka på vid köp och service, använd/anlita någon Malaysisk kompis. Som viting (Masaleh) får du oftast betala betydligt mer.
  

• En möblerad lägenhet här annonserar man ut för 2600-3200SEK beroende på storlek 90-130kvm. När man hyr ingår service fee i hyran. Normalt så brukar inte Malaysier försäkra deras lösöre. Men det är ju upp till dom så länge det står i erat kontrakt att inte ni är ansvariga.
  

• Försök att hitta en condo med tvättmaskin. Man byter kläder och handukar oftare här p.g.a. värmen. Om det inte finns tvättmaskin i condon ni hittar, kan det vara värt att köpa någon billig.

• Kranvattnet i Penang är bra så ni slipper köpa vatten. Om det inte finns keramiskt filter i condon så köper du ett här för ett par hundralappar. Väl värt investeringen.

Många intressanta inputs. Jag har hunnit skicka iväg ännu fler frågor :)

En svenne i Tanjung Bungah!

Vi fick ett email fårn en kille/man/gubbe som bodde i Tanjung Bungah och som bott i Penang i 11 år! Väldigt intressant! Jag hoppas att han är villig att svara på frågor...

Han sa att vi nog måste köpa en bil för att kunna leva normalt i Penang.

Nackdel - Det är dyrare att köpa bil i Penang än i Sverige.
Fördel - Det är bra andrahandsvärde så vi får kanske tillbaka pengarna.
Nackdel - De kör på fel sida av vägen!
Fördel - det är väldigt billigt att äga bil där. (skatt/försäkring/bensin)

Vi får se, Sharon sa att det kan vara lite svårt att köra bil om man är ovan och att man kan få tag på en "privat" taxichaufför som man kan göra upp ett fast, bra pris med.