Annas panik över att det börjar ta sig till sitt slut

Nu är det bara 2 månader kvar, lite drygt, tills vi kommer hem. Jag som skulle få så mycket gjort. Jag kommer bara inte på vad. Har väl lite dåligt samvete över att jag bara tagit hand om barnen, lagat mat, städat, handlat, strukit tvätt. Kanske inte behöver ha så dåligt samvete ändå. Men det ligger ju lite i en att man måste göra massa nyttigt. Fast ta hand om ens egna barn är väl det bästa och nyttigaste man kan få göra. Alla dagar är inte så roliga, men tänkt vad härligt vi har det. Vi går upp runt 8, vi turas om att sova till 9(ja inte barnen). Sen äter vi frukost i lugn och ro. Sen badar vi, leker, spelar spel eller träffar någon kompis. Äter lunch med Kenneth vid 12.30. Badar igen, shoppar eller åker ut någonstans. Middag kan man äta ute för det är så billigt. Ja, vi har det oförskämt bra.
Snart är allt som vanligt igen. Upp, stressa jobba och vara helt slut, ta hand om lika trötta barn, laga mat och sova igen, bäst att tänka på det så att man förstår att njuta av stunden som är här och nu.
Det bästa med att komma hem är att där är Jonte, vi längtar så efter honom.

Summering av första halvan

Så är det då dags att summera första halvan av vårt Malaysiaäventyr. Tiden går fort och vi har snart varit här i fem månader vilket är lite drygt halva tiden.

Första veckorna hade jag, Kenneth, det svårast med omställningen. Främst med maten, magen la av totalt och jag hade väldigt svårt att äta under andra veckan. det beror förmodligen på att vi gick till samma ställe varje dag eftersom vi inte hade någon bil då. Vi bodde ju dessutom på hotell första veckorna vilket INTE var kul. Hotellet var lite sådär, det var musik på nätterna och vi bodde alla fyra i ett rum. Anna sa då att hon var såå lycklig men efteråt så har det kommit fram att hon hade lite svårt hon också... Barnen tyckte allt var kul.

När vi fick flytta till vårt underbara condo så vände allt. Mer plats, finare, vi köpte bil, vi lärde känna nya vänner, jag kom igång och började plugga, jättebra pool, gym, vi åkte till massa olika restauranger med bilen, vi hittade bra affärer att handla mat i, osv. Sen dess har vi älskat att bo här.

Resan till Thailand är ju ett litet speciellt kapitel, men nu såhär i efterhand så är det mer ett roligt minne med allt som hände runtomkring. Smärtan jag gick igenom var inte det minsta rolig däremot.

Josefine har haft lite problem här. Hon saknar Örebro ganska mycket men det märks bara när hon är trött/ledsen. Mest av allt saknar hon Jonte förstås och det var riktigt kul för oss all när han dök upp här innan jul. Vi hade så trevligt under hans vistelse här. Jag och Jonte spelade tennis och lekte i största allmänhet, barnen och han badade, Anna och han pratade och åkte ut en del tillsammans.

Nu är det en månad till min syster Ulla kommer hit och är här i mer än tre veckor vilket vi alla ser framemot. Svårt att avgöra vem som längtar mest. Det som känns lite vemodigt är att när hon åker hem så är det väldigt lite tid kvar här. Vi har börjat räkna med att åka hem i början på maj för att jag ska hinna vara på Komvux och göra en del grupparbeten och innan det ska vi försöka hinna med en tid i Uppsala.

Angående plugget så har det gått bra och varit roligare än jag trodde och jag hade ändå höga förväntningar. Alla borde läsa samhällskunskapboken och historiaboken, det är många aha!-upplevelser där. Nästa vecka börjar B-kurserna och jag har fått betyg i alla A-kurser förutom historia som jag förmodligen får på fredag. Hittills så har jag MVG i alla ämnen (sv,en,samh) så det funkar att läsa på andra sidan jordklotet för de som funderar på det.

Slutligen så fyllde Anna år i måndags och har fått många gratulationer från alla hemifrån Sverige. Tack för dessa!

Nu ska jag posta lite bilder från senaste tiden.

Tennis och Jonte

Igår spelade jag tennis med Jason. Tennisplanen är uppe på taket på parkeringshuset...32 grader i skuggan...planen är inte i skuggan...jo det var varmt. Idag och förmodligen imorgon får jag betala priset. Jag kan knappt gå för att jag har sån träningsvärk. Stackars kroppen, jag har knappt rört mig på flera månader och så en chockstart. Men det var riktigt kul, vi kommer nog att vara ganska jämna när jag har kommit igång lite bättre.

Snart åker vi och hämtar Jonte på flygplatsen! Flickorna är på bristningsgränsen. Det blir riktigt kul att han kommer hit, alla längtar så klart väldigt mycket.

Jag fick email från ett par i Karlskoga som ska på semester till Penang i vinter. De hade en del frågor så jag får agera lite Reseledare.

Dåligt väder idag. Bara 26 grader och molnigt. Spelar iofs inte så stor roll med Jonte, han har ju varit här borta mer än vi så han behöver vi inte imponera på med superväder. Om ni förstår vad jag menar.

*** KÅGEBO ***

Idag går Det Stora Penangpriset till familjen Kågebo i Fjollträsk. Idag fick vi en jättekartong full med gott man vill ha till jul. Fantastiskt! Det var så många saker så jag orkar inte ens räkna upp allt.

Tack så mycket William, Elsa, Edith, Ingela och Johan!

Nyheter och vädret

Nu verkar torrperioden ha kommit igång på allvar. Tre dagar innan vi åkte till Thailand så försvann molnen och det har knappt regnat sen dess. Vi mätte luftfuktigheten igår och den har rasat ner till ungefär 50%. Förut var det ju 80-90% så man känner tydlig skillnad. Tvätten torkar mycket fortare också. Värmen känns inte lika tryckande längre, men eftersom det är sol hela tiden så bränner det ganska mycket och det blir ju varmare och varmare nu fram till Februari/Mars. Men som sagt det är en annorlunda värme nu.

Igår kväll tittade jag och Anna på svt.se där det finns en massa TV-program som man kan titta på. Riktigt kul faktiskt. Vi tittade på "På spåret" och "Svensson, Svensson" Flickorna tittade på lite olika barnprogram. Julia sa - "De pratar på svenska!!!"

Snart kommer Jonte hit, 2½ vecka kvar eller nåt sånt. Det blir kul, men då känns det som att nedräkningen börjar... Sen när han åker så är det 2008 och bara en dryg månad till syrran kommer och när hon åker så är det jättelite tid kvar här!

När det gäller julkänsla så har jag gett upp hoppet. När vi går på något shopping mall så spelar de julmusik för fullt men det känns bara märkligt. Jag kommer inte att känna någonsomhelst julkänsla här. Vi har prövat med saffransbullar, pepparkakor, tända ljus, julmusik, adventskalender, julgran och julpynt, men nej - ingenting. Men vad är väl en jul i Sverige? Den kan ju vara långtråkig och dötrist och alldeles, alldeles...underbar!

Julafton!

Idag fick vi en stor överraskning! Brorsan och hans familj hade skickat ett jättepaket fullt med godsaker. Chips, ostkrokar, gott&blandat, Wasa Sport, korsordstidning, Brio, godisaskar, maaaassor med lösviktsgodis och en bok. Oj, oj, oj!

Leif fyllde år i förrgår så det kändes lite omvänt att han skickade en massa saker till oss. Det var väldigt uppskattat. Hela familjen stod runt kartongen med stora ögon. Imorgon är det fredagsmys, men inget vanligt, utan ett SuperFredagsMys.

TACK SÅ MYCKET, Bersika-Berglunds!

Anna skriver

Det finns dom som undrar om jag har en hemlig blogg, så det är väl bäst att jag skriver lite.

Jag har klippt av mig håret. Jag hade ju inte bästa kvalitén på håret när vi åkte och det blev inte bättre när vi kom hit. Simlärarens sonhustru, som jag lärt känna lite grann, rekommenderade en frisör. Jag ringde och beställde tid kl 11.00. När jag kom dit sa dom att tyvärr, han kommer inte förrän kl.13.00. Kanske. När jag och flickorna kom dit hade han inte dykt upp än. Mig satte dom i en stol, flickorna och jag fick vatten och de proppade i tjejerna godis, gick och kände på deras hår och gullade med dom. Sen kom HAN in genom dörren, det gick ett sus genom alla tjejer som jobbade där, dom tyckte nog att han var något extra, och han visste om det.
Jag hade med mig en bild av Sharon Stone där hon har kort hår. Det kändes inte som om han visste vad han höll på med, men det blev bra, jag ser väl inte ut som Sharon men det får duga, han klipper bara hår utför inga plastikoperationer. Efter klippningen var det en tjej som tvättade håret och masserade hårbotten i 10 minuter, väldigt skönt. När det var dags att föna så dök killen upp igen. Jag blev nöjd och Kenneth mé.

Det finns väldigt mycket tårtor och kakor här. På flera ställen har dom tårtbuffé varje vardag mellan 3-5 på eftermiddagen, med kaffe eller te för 16 kr. Rätt dyrt för att vara här. Det är inte så nyttigt för figuren men gott. Jag är galen i choklad men värmen gör faktiskt att det har avtagit lite. Dom har väldigt många olika sorters cheesecake, blåbär, äpple, vit och mörkchoklad(ihop)mm.

Vi har ingen ugn, vilket är tortyr, så imorgon ska vi åka och köpa en liten ugn. De använder inte ugn de som bor här. Det är bara vi västerlänningar som gör det.
En kompis till mig , som också heter Anna, bakade 8 brownies till Kenneth och mig. Hon tog med dom till baletten. När barnen kom ut ifrån lektionen hade vi smällt i oss 3 var, dom var så goda och vi är svältfödda på hembakt.

Idag har jag och flickorna varit till stranden, vid Batu Ferringhi. De fick rida på en stackars mager häst, hoppas att de köpte mat till hästen för pengarna.
Det är rätt jobbigt att åka dit där det är mycket turister, dom försöker skinna en på pengar hela tiden, och man måste pruta på allt. Jag ska försöka hitta en bättre strand.
Vi har fått lite kompisar jag och flickorna. En tjej, Shannon bor bara 100 meter härifrån. Anna måste man ta bilen till. De har båda 2 barn.

Vi hade barnvakt häromdan, det var underbart. Vi åkte iväg 3 timmar till en shoppingmall, fikade, pratade och shoppade. Det hade gått jättebra med barnen. Det är en amerikansk flicka, Elisabeth som har 4 yngre syskon, som passar dom. Hon ville gärna göra det igen, vilket vi är glada för.

Ikväll har vi haft fredagsmys. Förra fredagen hittade vi färdiga popcorn som var doppade i bränt socker, inte gott. Jag har letat efter micropopcorn, jag hittade det bland bakingredienser, blev så glad.
En annan sak som är svår att hitta, som inte luktar helt märkligt är mjölk. En del sorter är så äckliga att det går inte att ta ens en klunk. Men förra veckan när jag skulle parkera bilen kom en liten man på en liten moppe med en plåtlåda där bak. Han hade färsk mjölk i små förseglade plastflaskor. Våra amerikanska vänner har berättat för oss om mjölkmannen, hans mjölk var så god. Det enda som är tråkigt är att han kommer bara 1 gång i veckan, runt 12 tiden

Oj, vilket liv!

Vi tappade vårat trådlösa nät i helgen så det blev inga uppdateringar av bloggen. Vad som har hänt i helgen är att vi har fått speglar, mikro, tvättmaskin och TV-kanaler.

Anna har övningskört en del och nyss var hon till ATM:en ensam så det börjar gå bra att köra för henne nu. Jag känner mig väldigt lugn i trafiken nu, jag har stor respekt fortfarande och kan inte sitta och tänka på en massa annat men det funkar bra.

Igår var vi på en liten utflykt med bilen så att Anna skulle få köra på lite lugnare gator och när vi svängde runt en krök i bergen så satt det en apa mitt på vägen. Den sprang iväg och klättrade upp i ett träd. Märklig syn måste jag säga.

För övrigt så börjar jag bli lite orolig för när vi ska hem...allvarligt. Vi trivs så bra här med värmen, badandet, en massa bra sportkanaler, jättefin lägenhet, trevliga människor, inga tider att passa, och allt annat.

Imorgon så börjar barnen simskola. Anna träffade ju ett par som jag berättade om förut, nu har vi träffat henne och Anna och barnen åker dit imorgon för första lektionen.

Idag har vi ätit hemmagjord pyttipanna och till middag pannkaka. Härligt gott! Vi hittade en affär (efter tips från Greger) som sålde hårdbröd. Jag har inte smakat än men jag hoppas att det är gott.

Söndag.

Så vi var till kyrkan igen. Nu funkade air-con...
Idag hade de avtackning av en amerikansk familj som hade bott där i 7 år. Nu skulle de flytta tillbaka till Dallas där han skulle jobba som internationell chef för Mission to Unreached People (www.mup.org)
Efter mötet så bjöds det på lunch. Riktigt gott faktiskt, fast flickorna tyckte inte det utan åt mest glass. Vi fick kontakt med flera nya människor, alla väldigt trevliga och intresserade av oss. En kille gav mig sitt visitkort med telefonnummer och sa att jag fick ringa om jag behövde hjälp på något sätt. Med vadsomhelst.
Vi träffade en engelsk tjej som jobbade med YWAM, hon trivdes mycket bra i Penang och skulle ha detta som bas för hennes resor.
Jag diskuterade med de som satt vid vårt bord om hur vi ska förnya våra visum. En trodde att man kunde göra det på svensak konsulatet, en tyckte att vi skulle åka upp till Thailand över dan, en tyckte att vi skulle flyga till Singapore och en tyckte att vi skulle åka buss till Singapore. Vi frågade om den Thailändska ön Tarutao men de kände inte till den. Lite konstigt.

Efter mötet så kom Agent Lee och ville ha pengar för första hyran så att ägarna skulle kunna börja köpa möbler.

På eftermiddagen så åkte vi till Fort Cornwallis och gick runt i det området. Vi hamnade till slut i "Little India" som verkligen var indiskt. Det kändes lite speciellt att gå där, det var som i någon westernfilm när det rider in någon främling i byn. Det stod några vid sidan av vägen och stirrade på oss när vi gick där, ingen biltrafik, lite indisk musik i bakgrunden, märkliga lukter och en massa rökelser. Inga kor faktiskt...
Vi gick in på en restaurang men det var inte godkänt enligt Anna så vi vinkade in en bulle och sa att vi ville till en indisk restaurang som vi sett från Jalan Tanjung Bungah. Taxichauffören frågade vem som hade rekommenderat den. Sen sa han "no good, no people eating there" Han rekommenderade en kinsesisk SeaFood restaurang som hette Bali Hai. Det låg vid Guerney och var riktigt bra. Ett sånt där ställe där man kan peka ut vilken firre man vill ha i akvariet och så tillager de den. Vi åt inte Seafood utan delade på två kycklingrätter istället och de var riktigt goda! Anna sa att det var den godaste kinesmat hon ätit. Det blir definitivt fler resor dit.

Imorse vaknade Jossan lite snett och var ledsen för att Mormor var i himlen och Jonte inte var här. Det gäller ju för oss att hålla koll på barnen, det är ju så mycket som är nytt och konstigt så de kanske reagerar lite ibland.

Idag har vi inget bestämt annat än att jag ska plugga lite. Skolan börjar ju officiellt idag. Anna säger att mina kurskamrater förmodligen inte kommer att göra så mycket annat den här veckan än att leta böcker och försöka komma igång. Jag har ju redan gjort ett antal övningar så det är nog lugnt.

Magstatus

Nu känns magen mycket bättre! Vi var iväg och köpte australiensisk mjölk (3,8%) och Frosties. Grrreat! Det kändes riktigt skönt i kistan. Redan innan så kände jag att det var på väg att släppa.

Ikväll har vi haft myskväll med barnen. Lay´s Chips, flygplatsgodis och cola framför "Hitta Nemo". Barnen var överlyckliga, det är så skönt att vi kommer att ha så mycket tid med barnen under det här året.

Vi ringde till Jonte så att flickorna fick prata med honom. Ganska ofta säger de att de saknar honom så mycket att de vill gråta. Det är lite kul att höra för när de träffas så bråkar de nästan bara...
Jonte hade sänkt sitt golfhandicap - igen. Han är så duktig.

Det är ganska lite bilder, jag vet, men när vi får internetuppkoppling i lägenheten så ska det bli mer, nu är det lite krångligt att lägga upp.

Flickor och mat

Flickorna är så duktiga! De äter riktigt bra trots att det ibland smakar lite märkligt och att det är väldigt varmt. Det roliga är att Julia har fått en riktig skjuts i sitt ätande, hon äter minst lika bra som Jossan just nu. Kul att se.

Jag tror att minst 50 personer har frågat om de är tvillingar. I Sverige händer det lite då och då, här frågar nästan alla. Och så ler de, rör vid Julias hår, vinkar, tittar och ser ut som om de aldrig sett något liknande. Jossan och Julia ler, vinkar tillbaka och säger "Hello!"
Vi kör lite engelska med dem, de tycker att det är kul. Vi har även simskola så snart ska de kunna simma.

Julia sa idag att hon trodde att dagiset saknar henne, speciellt Deborah.

Malaysia - Truly Asia!

Nu är vi på plats i Tanjung Bungah, Penang, Malaysia! Jag sitter i hotellobbyn och skriver. Jag hittade ett trådlöst konto för RM28, som räcker en månad dygnet runt. Med tanke på att det kostar RM9 för en halvtimme om man ska använda hotellets dator så känns det förmånligt.

Resan gick bra, men den var lååång. Första 6 timmarna "flög" fram, men de sista 6...puuh.
Flickorna var jätteduktiga och tittade på film nästan hela resan. Jag ska skriva senare om det "Entertainment systemet" som fanns ombord.
Varken jag eller Anna sov en blund på planet så när vi kom fram till KL så var vi ganska trötta. (01.00 svensk tid) Sen väntade vi på nästa plan som skulle gå 9:15 lokal tid, men som blev lite försenat. Vi var framme vid hotellet vid 11.30 och fick reda på att vårat rum inte var färdigt förrän vid 13.00. Vid 14.00 somnade vi helt färdiga, vi hade ju varit vakna i 25 timmar. Tre timmar senare så var det väckning och pooldags!

Vid lunchtid när vi först kom fram till hotellet så var det så otroligt varmt - och fuktigt. alla har ju sagt till mig hur varmt och fuktigt det är men det var ändå en liten chock. Jag var ju dessutom väldigt hungrig och trött vilket förmodligen förstärkte det hela.
Poolen var precis lagom varm, man behöver ju inte samla mod för att våga hoppa i men ändå tillräckligt kall för att svalka. Barnen badade som aldrig förr!
Citat Julia i poolen: "Tack mamma och pappa för att ni tog mig till Malaysia!"
Vi gick en sväng nere vid stranden också och kände lite på havet. det var ännu varmare än poolen, otroligt varmt vatten. Inte så fint vatten men det visste vi ju. Det går en massa stora båtar utanför hela tiden, förmodligen anledningen till det grumilga vattnet.

På kvällen hittade vi ett stort matställe där vi åt. Jag skriver mer om det sen och visar bilder.

Vi la oss vid 22.00 och jag vaknade till synes utvilad vid 01.00... det var party på hotellet så det tog några timmar innan jag somnade om. 9.30 vaknade Anna och väckte oss, då var jag helt slut och är fortfarande inte riktigt klar i knoppen. Lite jet-laggad kan man säga...

Just nu så vräker regnet ner. Under regnperioden så brukar det regna en gång på FM och en gång på EM har jag hört nåt om. Jag är blöt trots att jag sitter inne på hotellet...
Om en liten stund tar vi en taxi in till Georgetown för att köpa lite saker, mobilab, madrass till Julia, Barbie till Jossan, m.m.


En parentes angående hotellet. Jag kommer inte ihåg sist jag frös så mycket... Snacka om att de "eldar" med AC:n. Vi var tvungna att slå av den i vårat rum för att överleva. Allt känns så bakvänt. "Nej öppna inte dörren, du släpper in värmen!"
Alla här är så enormt trevliga, jag har vant mig nu och är inte så skeptisk längre ;-)
Julia gör succé med sitt hår kan man säga...

Alla hälsar till alla. (enkelt)

Jag skriver mer senare och har förhoppningsvis fixat lite bilder då också.

Imorgon åker vi!

Idag fyller Julia 4 år vilket innebär att imorgon bär det av till Malaysia! Jonte, morfar och UllaGun kommer från Örebro för att fira Julia och säga adjö. Nu börjar det bli lite pirrigt i magen för alla fyra tror jag. Äntligen ska vi få åka.

Jonte vunnit en till golftävling.

Man blir ju stolt...

Julia

Inackorderingstillägg och barnbidrag

Jag pratade med CSN idag och fick reda på att Jonte kommer att vara en "Student med utlandsbosatta föräldrar" vilket gör att han automatiskt kommer att få det lägsta inackorderingstillägget. Vi hade inte räknat med att han skulle få något inack.bidrag så det var en positiv överraskning.
Det jag inte har fått klart än är om vi kommer att få barnbidrag. Reglerna säger att om man är utomlands mer än 6 månader så får man inget bidrag från dag 1. Det finns dock undantag. Sverige har avtal med några länder om man ska studera så då kan man få bidraget ändå. Nu ser inte jag någon lista på vilka länder vi har avtal med, men eftersom jag pluggar på svenskt komvux så måste jag ju få barnbidrag. Allt annat vore vansinne.

3 down 0 to go!

Igår skrev vi på kontraktet för villaförsäljningen så nu är sista hindret borta.

1) Jonte ska hitta ett bra ställe att bo på.
2) Komvux ska gå med på att jag läser från Malaysia.
3) Vi ska få minst 1,9M för huset.

Allt har ordnat sig på absolut bästa sätt. Fantastiskt.

Äntligen svar från kyrkan

Idag fick jag svar från Fettes Park Baptist Church angående dagis. De bad om ursäkt att det hade tagit så lång tid att svara på mailet. Hon (tror återigen att det är en hon..) sa att vi skulle prata om plats på deras dagis när vi kommer dit, vilket tyder på att det ska gå att ordna. Det kostar RM180/mån/barn. Dvs 750:-/mån för båda barnen. Tyvärr bara tre timmar per dag men det kan ju vara trevligt att ha barnen på det dagiset om vi ska gå till deras kyrka också. Då kanske det blir lite lättare att lära känna lite "locals".

En till svensk familj i Malaysia!

Fick ett email från en svensk tjej som bodde i Malaysia med sin man och två barn, fyra och sex år gamla. Mannen jobbar på kontrakt och de har sin hemvist bara fyra mil från oss här i Sverige. Det var väldigt kul, jag skickade genast ett mail tillbaka och frågade lite saker som är intressant ur en svensks ögon, speciellt om man har barn. Jag har inte fått svar än.
I Malaysia så bor de en ganska bra bit ifrån där vi ska bo, vid Pulau Pangkor, men det är ju ändå västkusten. De kommer hem i sommar så vi kanske kan träffas och få lite tips innan vi åker. Kul hursomhelst.

Är vi galna!?

Nu när det är helt öppet med planerna så har vi mött enormt mycket reaktioner från en massa människor. Alla engagerar sig för fullt och frågar om allt möjligt. En del tycker att vi är lite knäppa, men de allra flesta är enormt positiva "Fy vad kul, ni gör helt rätt!"
En del är inte så glada att vi ska åka bort i ett år med barnen...
En del tycker det är konstigt att vi lämnar Jonte "ensam". Om ni kollar i första inlägget så ser ni lite bakgrund till varför vi gör det.

Det kommer nog att vara många som följer vårat liv där nere via våran blog. Vi ska vara duktiga och skriva om allt och ta många bilder som vi lägger ut.