Ett äventyr med bilen

Igår när jag och Anna var på väg hem så stannade bilen precis när vi hade kommit upp till de krokiga vägarna innan vårat condo. Det verkar som att just den här modellen behöver bensin för att gå riktigt bra. Just innan bilen slutade rulla så kom jag till en uppfart till ett supervräkigt hus så jag kunde svänga in lite. Tur det för det var precis i en kurva och de kör ganska fort där.

Anna gick hem för vi hade barnvakt hemma med barnen. Jag gick ur bilen och ringde till en kompis i kyrkan, Ban Aik. Han hade förut sagt att jag skulle ringa till honom om jag behövde hjälp med någonting. Jag förklarade vad som hade hänt och han sa att han skulle fixa det på en gång, det var bara det att han var i Kuala Lumpur just nu. Men han ringde till en kompis till honom som skulle fixa det.

Under tiden som jag väntade på honom så kom förstås ägaren av huset hem. Han kom med taxi så jag vinkade bryskt bort dem eftersom jag inte ville ha någon taxi. Men sen insåg jag att han skulle upp till huset så jag fick lägga i en växel och använda startmotorn för att komma undan. Efter ett tag kom ägaren ner och frågade om jag behövde hjälp. Han var en amerikan som nog var ganska tät, hans kläder såg inte ut att ha varit köpta på marknaden direkt och huset var väldigt flådigt. Jag sa att en kompis skulle komma snart så han gick upp igen och stängde den enorma porten.

När jag stod där så hörde jag något prassla ovanför huvudet. Jag stod under ett träd så jag tittade upp men såg ingenting. Sen prasslade det igen och jag tittade upp. Då var det någonting som skymtade bakom grenen, sen hoppade en apa fram och tittade på mig. Han hoppade sen iväg ut på den yttersta grenen som var ovanför den stora vägen. Jag förstod att apgalningen hade tänkt hoppa över till trädet som stod på andra sidan gatan! Det var ju långt mellan så jag beredde mig på att se en apa dö. Han hoppade och på något sätt så lyckades han med ena handen få tag på en liten kvist på det andra trädet och slungade sig iväg in bland grenarna. Imponerande. Sen satte han sig och retade några hundar som stod nedanför.

Kompisen kom efter ett tag och hade med sig en liten dunk med bensin. Jag hällde i allt och prövade starta. Den startade inte oavsett hur mycket jag än pumpade. Jag sa att det nog var för att bilen stod snett så jag la i ettan igen och skuttade ner på vägen, lite spännande var det allt. Bilen startade inte där heller...förrän på 12:e försöket. Sen sa jag att han skulle hänga med till banken så att han skulle få pengar till bensinen och för att han hjälpte mig. Han skrattade bara, klappade mig på axeln och sa att det var lugnt, jag kunde köpa en öl nån gång åt honom istället. Får väl se hur det blir med det.