Annas panik över att det börjar ta sig till sitt slut

Nu är det bara 2 månader kvar, lite drygt, tills vi kommer hem. Jag som skulle få så mycket gjort. Jag kommer bara inte på vad. Har väl lite dåligt samvete över att jag bara tagit hand om barnen, lagat mat, städat, handlat, strukit tvätt. Kanske inte behöver ha så dåligt samvete ändå. Men det ligger ju lite i en att man måste göra massa nyttigt. Fast ta hand om ens egna barn är väl det bästa och nyttigaste man kan få göra. Alla dagar är inte så roliga, men tänkt vad härligt vi har det. Vi går upp runt 8, vi turas om att sova till 9(ja inte barnen). Sen äter vi frukost i lugn och ro. Sen badar vi, leker, spelar spel eller träffar någon kompis. Äter lunch med Kenneth vid 12.30. Badar igen, shoppar eller åker ut någonstans. Middag kan man äta ute för det är så billigt. Ja, vi har det oförskämt bra.
Snart är allt som vanligt igen. Upp, stressa jobba och vara helt slut, ta hand om lika trötta barn, laga mat och sova igen, bäst att tänka på det så att man förstår att njuta av stunden som är här och nu.
Det bästa med att komma hem är att där är Jonte, vi längtar så efter honom.